Personlighet och stresshantering
Hur rekryterar man rätt till en yrkesroll med press och högt tempo?
Hur kommer det sig att vissa förblir optimistiska och produktiva i pressade situationer medan andra har närmare till att känna sig illa till mods och nedslagna?
Stress är en naturlig respons som aktiveras när en situation kräver ökad handlingskraft, och bidrar bland annat till bättre koncentrationsförmåga, snabbare beslutsfattning och ökad uthållighet. Denna kortvariga stress kan i många fall vara en produktiv mekanism, det är däremot den långvariga stressen utan återhämtning som är direkt farlig för produktiviteten och hälsan. Hur kandidater och medarbetare förhåller sig och hanterar stress blir således viktigt att ha i åtanke vid rekrytering och personalinsatser.
Sammanfattning
Personer med hög neuroticism upplever i högre utsträckning negativa effekter av en stressig arbetssituation
Högre samvetsgrannhet och flexibilitet är centrala egenskaper för stresshantering och bibehållande av produktivitet
Högre begåvning predicerar god förmåga att hantera problem och förhindra stark stress
Upplevelsen av stress påverkas dessutom av yttre faktorer i arbetet, såsom arbetets komplexitet eller oförutsägbarhet
Vad säger forskningen?
Personlighet
Benägenhet att uppleva stress härleds ofta till personlighetsdraget neuroticism, ibland även kallad emotionell stabilitet, som beskriver tendensen att uppleva negativa känslor som sorg, ilska och ångest. Däremot finns tydliga skillnader i hur personer, oberoende av neuroticism, påverkas av stressen som kan uppstå. Medan en del personer har lättare att hantera dessa negativa känslor, upplever andra personer tydligare negativa effekter såsom självtvivel och försämrad produktivitet. Detta förklaras av att stressen hos dessa personer förknippas med en känsla av hot och obehag som övervinner de positiva effekterna som stressen annars är till för. När forskare har jämfört de personer som lyckas bättre och sämre med att hantera stressen har de funnit viktiga personlighetsegenskaper som visat sig centrala vid stresshantering.
Den första egenskapen som lyfts fram som viktig för stresstålighet är hög samvetsgrannhet (som i personlighetstestet Adept-15 är mappat till både målmedvetenhet och struktur). En förklaring till detta är att personer med hög samvetsgrannhet tenderar att i mindre grad uppfatta stress som ett hot eller obehag, utan förknippar det snarare med en känsla av utmaning. I sin tur gör denna grundinställning det lättare för personen att ta till med strategier för att vända stresstillståndet mot något positivt och produktivt. Samvetsgranna personer är dessutom i regel mer metodiska och strukturerade i sitt arbetssätt vilket också kan hjälpa till att förhindra känslan av att vara överväldigad och att inte veta var man ska börja.
Den andra egenskapen som har visat sig bidra till motståndskraft mot stress är flexibilitet, detta på grund av förmågan att kunna anpassa sig efter nya förutsättningar och utmaningar. Det kan praktiskt sett handla om att hitta innovativa lösningar på problem eller otydligheter man ställs inför och på så sätt bättre kunna navigera uppkomna motstånd. Särskilt personer som har hög flexibilitet i kombination med tilltro till sig själv visar god förmåga att hantera stressen på ett produktivt sätt. Att vara flexibel är alltså en nyckel i att lyckas hantera stress på ett effektivt sätt, särskilt på en alltmer föränderlig arbetsmarknad.
Begåvning
Personer med högre begåvning, i jämförelse med personer med lägre begåvning, är ofta bättre på att analysera problem och hitta effektiva lösningar, vilket minskar känslan av att bli överväldigad. De tenderar att använda tidshanterings- och prioriteringsstrategier, vilket leder till mer organiserade och mindre stressiga liv. Deras förmåga att logiskt bedöma situationer kan också hjälpa dem att bättre reglera negativa känslor när stressiga stunder trots allt uppstår. Begåvning är dessutom kopplat till inlärningsförmåga, vilket hjälper individer att snabbt anpassa sig till nya situationer och krav, och därmed minska stress vid förändringar. Dessutom kan de göra hälsosammare livsstilsval som förbättrar välbefinnandet och indirekt minskar stress.
Hur kan Aon Assessment hjälpa?
Personlighet och begåvningstester: Upplevelsen av stress kan tolkas utifrån förmågan att hantera sin omgivning, vilket grundar sig både i personens personlighet och begåvning. Att därför redan i urvalsprocesser införskaffa information om kandidaternas begåvning och personlighet kommer att ge er en välgrundad bild av hur väl de kan komma att hantera stress i arbetsrollen.
Grupputveckling och coaching: Med det sagt kan arbetets omständigheter både ha förstärkande och dämpande effekt för stress, utifrån bland annat de krav och den stöttning som finns i yrkesrollen. Yrken som har visat sig vara särskilt stressframkallande och ställer högre krav på stresshantering är yrken som bland annat arbetar med komplexa och odefinierade arbetsuppgifter, där projekt och åtaganden kan ta lång tid, och där processer är känsliga för förändringar på arbetsmarknaden. Det kan därför vara särskilt viktigt att stötta upp dessa roller och värna om både produktivitet och medarbetarnas hälsa. Där kan våra team av psykologer både hjälpa med grupputveckling och individuell coaching för välmående medarbetare och organisationer.
Värdering och motivationstest. Aons test Views kan kartlägga vad individer och grupper värdesätter och motiveras utav på arbetsplatsen. Det kan vara ett sätt att förstå vilka resurser och stöd som individer föredrar. Det kan ge ytterligare förutsättningar för individer att hantera stress på arbetsplatsen.
Referenser
Bianchi, R. (2018) Burnout is more strongly linked to neuroticism than to work-contextualized factors: Psychiatric Research, 270, p.905-905 https://doi.org/10.1016/j.psychres.2018.11.015
Chen, L.; Qu, L.; Hong, R.Y. (2022) Pathways Linking the Big Five to Psychological Distress: Exploring the Mediating Roles of Stress Mindset and Coping Flexibility. J. Clin. Med, 11, 2272. https://doi.org/10.3390/jcm11092272
Habel, J., Kadic-Maglajlic, S., Hartmann, N., de Jong, A., Zacharias, N., Kosse, K. (2024) Neuroticism and the sales profession. Organizational Behavior and Human Decision Processes. 184. https://doi.org/10.1016/j.obhdp.2024.104353
Harris-Watson, A. M., Miller, J. D., & Carter, N. T. (2024). Revisiting the Inhibitory Effect of General Mental Ability on Counterproductive Work Behavior: The Case for GMA-Personality Interaction. Journal of Business and Psychology, 1-30. https://doi-org.ludwig.lub.lu.se/10.1997/s10869-024-09948-5
Schneider, T. R., Rench, T. A., Lyons, J. B., & Riffle, R. R. (2012). The influence of neuroticism, extraversion and openness on stress responses. Stress and Health: Journal of the International Society for the Investigation of Stress, 28(2), 102–110. https://doi-org.ludwig.lub.lu.se/10.1002/smi.1409